Prometek

Under ett 20-tal år arbetade Prometek som en tidvis framgångsrik underleverantör till svensk fordonsindustri, främst Volvo. Som mest hade man ca 150 anställda och var då Uppsalas största verkstadsindustri. Sina rötter hade företaget i Nymans Verkstäder.

Bakgrund

Nymans verkstäder flyttade 1966 all sin tillverkning från Salagatan till nybyggda lokaler i Boländerna. Den nya fabriken sysselsatte 600 personer och var därmed Uppsalas största verkstadsindustri. I de nya lokalerna tillverkades utombordsbåtmotorer, hem- och trädgårdsprodukter samt detaljer för andra företag.

År 1973 köpte Volvo Penta marinsektionen av Monark-Crescentbolaget. Uppsalafabriken blev nu AB Volvo Penta, fabriken för utombordsmotorer. Inledningsvis skedde en omfattande upprustning av fabriken och en satsning på fortsatt produktutveckling. Detta ledde till en kraftig ökning av båtmotortillverkningen samtidigt som legotillverkningen för andra kunder än Volvo upphörde. Konkurrensen från amerikanska och japanska tillverkare hårdnade dock. Våren 1979 beslöt Volvo Penta därför att lägga ner all tillverkning av utombordsmotorer, som då utgjorde mindre än en tiondedel av Volvo Pentas produktion.

Produktionsenheten i Uppsala togs över av Hjalmarsson & Söner som, med sina ca 60 anställda, tillverkade vattenautomater för djur. Av Volvo Pentas ca 450 anställda togs 132 över av Hjalmarssons för att fortsätta med legotillverkning för Volvos räkning.

Redan efter några år hamnade Hjalmarssons emellertid i svårigheter (eller Jalmarssons som det då hette). Främsta orsaken uppgavs vara att avsättningen av vattenutrustningen för djurstallar kraftigt hade försämrats. Hösten 1982 varslades 80 personer om uppsägning och man blev till sist tvungen att inställa betalningarna. I januari 1983 var konkursen oundviklig.

Prometek bildas

Jalmarssons tidigare produktionschef Kalevi Honkanen och ekonomichef Lars Hansson bildade ett bolag som fick namnet AB Prometek och som köpte verkstadsdelen med legotillverkningen av konkursboet. Därmed blev Prometek Uppsalas största verkstadsindustri. Företaget blev ett rent legoföretag utan några egna produkter. Produktionen bestod av komponenter till fordonsindustrin, som exempelvis rattstänger, växelspakar och hjulupphängningar främst för Volvo personvagnar och Volvo lastvagnar. Volvos andel av produktionen var 85%.

Honkanen och Hansson ägde företaget tillsammans och Hansson fungerade som VD. Av olika skäl kom så småningom deras vägar att skiljas och i april 1987 köpte Honkanen Hanssons andel och övertog också VD-rollen.

Men endast ett år senare, i juni 1988, drabbades Kalevi Honkanen av en hjärtattack och avled oväntat vid 42 år ålder. Som ny VD tillträdde den tekniske chefen Thomas Törne, en ung civilingenjör med tidigare erfarenhet från fordonsindustrin.

Under de första åren kunde företaget hävda sig väl med fortsatt Volvo som helt dominerande kund. I varje fall i en utvärdering som Volvo 1987 gjorde av sina underleverantörer fick Prometek ett högt betyg och placerades i den högsta av 5 klasser. Detta år har man 150 anställda.

I januari 1988 inleddes en långvarig strejk som bl a berörde Volvo. Detta skapade ett stort inkomstbortfall och allvarliga svårigheter hos Prometek. Man tvingades permittera halva arbetsstyrkan.

Fordonsindustrins underleverantörer pressas hårt

Åren kring 1990 blev det dock alltmer uppenbart att situationen för fordonsindustrins underleverantörer höll på att förändras. Dessa förändringar riskerade skapa stora problem för mindre legotillverkare som t ex Prometek. Tidigare var det normala att biltillverkaren utvecklade den detalj som skulle tillverkas för sedan att överlåta själva tillverkningen åt en eller annan legotillverkare. Nu sökte Volvo och andra biltillverkare i allt högre grad upphandla en funktion snarare än en specifik detalj. Man ville minska antalet små leverantörer av enkla detaljer och inrikta sig på köp av kompletta system, där leverantören skulle stå för utvecklingsarbetet. Dessa leverantörer blev ofta större multinationella företag och mindre svenska underleverantörer riskerade att hamna i kläm. Ett par siffror kan illustrera trenden. I mitten av 1990-talet hade Volvo cirka 250 underleverantörer. I slutet av samma årtionde hade ett hundratal fallit bort.

Prometek var hela tiden en duktig tillverkare av mekaniska produkter med gott rykte för kvalitet och leveransprecision. De maskinella och personella resurser var goda. Men man hade aldrig de ekonomiska och personella resurser som krävdes för att på allvar bli en systemleverantör.

Prometek försökte också hitta andra kunder än svensk fordonsindustri och knöt en del förhoppningar till avtal med andra företag som tyska Reiche & Co och finska Perlos.

Försök att möta hotet

Två handlingslinjer utkristalliserades för att säkra företagets överlevnad på längre sikt. Dels försökte man finna nya kunder och produkter, dels sökte man partner så att man gemensamt kunde få större möjlighet att hävda sig.

Att hitta kunder vid sidan av Volvo var en svår uppgift och även om vissa resultat nåddes så bestod det stora beroendet av Volvo. Den viktigaste framgången utgjordes av tillverkningen av vissa detaljer för det stora tyska företaget Lemförder.

Wirsbo Bruk hade en verksamhet inom samma bransch och var intressanta för Prometek. I december 1988 slöts ett samarbetsavtal, ett samarbete inleddes och Wirsbo köpte en mindre aktiepost i Prometek.

Samarbete och ny ägare

I maj 1989 köper Wirsbo Bruk Prometek (så när som på en mindre aktiepost som behölls av Kalevi Honkanens änka). I samma veva säljs Outokumpoägda Wirsbo Bruk till den finländska koncernen ASKO. ASKO är framförallt ute efter Wirsboägda UPO-nors plaströrstillverkning och verkar inte vara speciellt intresserade av Wirsbo Bruk och Prometek. Man skulle kanske kunna uttrycka det så att ASKO fick Prometek på köpet. Den verksamhet inom Wirsbo som är intressant för Prometek placeras i ett nytt företag, Wirsbo Smide, som blir ägare till Prometek.

Förutsättningar tycks nu finnas för ett gemensamt agerande och ett nära samarbete mellan Prometek, Wirsbo Smide och ASKOs gjuteridivision. Man skapar ett slags grupp som framträder under namnet Asko Components. Gruppen kom att omfatta sju finska gjuterier, Prometek, Wirsbo Smides enheter i Virsbo, Kolsva och Smedjebacken samt, så småningom, JOT Components verkstäder i Främmestad och Åmål.

Av olika anledningar som kom denna eftersträvade samverkan inte att fungera som tänkt. Enligt Uppsala tog ASKO hand om alla vinstmedel från det då lönsamma Prometek som koncernbidrag och visade inget intresse för att låta Prometek göra investeringar.

I början av 1990-talet minskade orderingången från Volvo kraftigt, delvis på grund av minskad fordonsförsäljning. En annan anledning var att Volvo Lastvagnar meddelat att man beslutat köpa reaktionsstag och vaggor, produkter av stor betydelse för Prometek, från en annan tillverkare (norska Kongsberg). I september varslade företaget därför om permitteringar av 20 arbetare under vecka 47-52.

Senare samma år aviserade Volvo Personvagnar att tillverkningen av 240-serien skulle fasas ut och att tillverkningen dess rattaxel skulle upphöra. Någon beställning av motsvarande del för 240-serien gjordes inte. Detta ledde till att 70 av de då totalt 92 anställda sades upp i december 1992. När de centrala förhandlingarna var klara återstod endast 26 kollektivanställda.

Företaget kämpar emellertid vidare, men beroendet av Volvos beställningar var fortfarande stort. Produktionen av växelspakar för Volvo Lastvagnar ökade dock och detta tillsammans order från Lemförder gjorde att en del friställd personal kunde återanställas. År 1996 var antalet kollektivanställda uppe i 52, men företaget gick dock med förlust (se tabell nedan).

Santasalo-JOT blir ny ägare

I februari 1997 lämnade Thomas Törne bolaget. Ungefär samtidigt sålde ASKO Wirsbo Smide och Prometek till den finska koncernen Santosalo-JOT, som något år senare bytte namn till Componenta. Prometek hade nu ca 65 anställda.

Det intryck som förmedlades var att Prometek återigen var något som följde med på köpet och detta företag hamnade uppenbarligen på Santasalos säljlista. Arne Grentzelius blev efter en tid Prometeks VD.

Möjligen för att göra företaget mer attraktivt för en eventuell köpare så lade man ner en del resurser på en ombyggnad av verkstadslokalerna och på en minskning av ytan. Däremot gjordes inte motsvarande ansträngningar för att öka försäljningen och antalet anställda minskade till 32 personer.

Försäljningen av Volvos personbilsdivision till Ford år 1999 försvårade situationen ytterligare för de svenska underleverantörerna. Volvo Personvagnars nya ägare beslöt att de 130 viktigaste leverantörerna skulle reduceras till 40. År 2000 var Prometek illa ute, men lyckas rida ut krisen någorlunda.

Återigen ny ägare

År 2001 bildar Arne Grentzelius, Göran Bostrand, Jan-Olof Berglund, Markku Pietilä och Lars Yngve ett holdingbolag som får namnet Prometek Holding. Detta bolag förvärvar på förmånliga villkor Prometek från Componenta. Göran Bostrand blir VD.

De första åren efter ägarskiftet präglas av en viss optimism och försiktig expansion. Antalet anställda ökar till ca 50. Volvo lastvagnar är alltjämt den viktigaste kunden, men serieproduktionen för Volvo minskar för att till sist i stort sett upphöra. Vissa beställningar kommer från Volvo Entreprenadmaskiner och reservdelar för Volvo Lastvagnar tillverkas. Man har också en del framgång med att bredda produktionen och värva nya kunder. Lönsamheten uteblir dock. Ett problem är att maskinparken inte bara är högt specialiserad utan också att den börjar bli gammal.

Slutet

I april 2004 går det inte längre och Prometek begär sig i konkurs. En rekonstruktion görs som accepteras av de största fordringsägarna, nämligen Componenta och Uppsala Industrihus, som året innan förvärvat fastigheten. Prometeks ägare Prometek Holding återanställer ett 20-tal av de ca 50 nyligen uppsagda och tillverkningen fortsätter i mindre omfattning. Men konstruktionen visar sig ohållbar. I mars 2005 går också moderbolaget Prometek Holding i konkurs.

Delar av konkursboet köps av Arkmek-koncernen och viss verksamhet drivs vidare en tid av det Gislavedsbaserade företaget GI Support. Därefter sätts slutgiltigt punkt för den verkstadsindustri med rötter i cykeltillverkningen som startades av Anders Fredrik Nyman år 1873.

Resultat och omsättning åren 1990 – 2002

Följande tabeller illustrerar den ekonomiska utvecklingen mot slutet. Siffrorna är hämtade från verkstadsklubbens jubileumsskrift.

Källor

UNT arkiv
Ryding & Brundin: Prometek verkstadsklubb 100 år 1903-2003 : en jubileumsskrift.
Intervju med Thomas Törne

Alla bilder är hämtade ur UNTs arkiv.

Torbjörn Hedberg