Boktryckerier
Den första bok som trycktes i Uppsala är från år 1510, men boktryckarkonsten kom till Sverige år 1483 med boktryckaren Johan Snell. Han kom till Stockholm via Danmark från Lübeck. Ett av hans allra första arbeten var att trycka en mässbok, ”Missale Upsalense”, åt Uppsala ärkestift. Men det var inte hans första bok. Den första bar titeln ”Dialogus creaturarum optime moralizatus” och trycktes 1483 och var ett slags fabelsamling.
År 1510 fick Uppsala sin förste boktryckare. Hans namn var Paulus Grijs. Det förefaller som att han uteslutande verkade i kyrkans tjänst, men inget tyder på att han varit prästvigd. Man vet dock inte mycket om denne man. Han hade uppenbarligen ingen större erfarenhet av boktryckarkonsten. Det han kunde hade han lärt sig hos någon av de tyska boktryckare som fanns i Stockholm, kanske hos Johan Snell. Grijs första tryckverk, ett ”Psalterium Upsalense” blev ingen succé. Därtill kom verket att innehålla alltför många tryckfel. Grijs var verksam till 1519 men kom inte att trycka så många böcker. Det blev mest småskrifter, avlatsbrev herdabrev mm.
Man kan ana att kyrkan och ärkebiskop Jacob Ulvsson varit inblandade i etableringen av tryckeriverksamheten i Uppsala. Grijs tryckeri var inrymt i ärkedjäknen dr Ragvaldus Ingemundis hus ”nordhan uppa kirkiogardhen” och den första boken pryddes av Jacob Ulvssons vapensköld. Lägesbeskrivningen ger dock knappast någon klar uppfattning om var i staden tryckeriet var beläget men möjligen har vi att göra med ett av de stenhus, som ingår i det s.k. ”vice pastorshuset.”
År 1515 dog ärkediakonen och Grijs flyttade till ett annat hus i Uppsala, oklart vilket. Näste tryckare i Uppsala var Georg Ricolff som var son till en tryckare i Lübeck och som kom till Stockholm år 1523. Först medverkade han till att skapa det kungliga tryckeriet i Stockholm men flyttade sedan till Uppsala där han verkade en tid innan han återvände till Lübeck. Hans namn är framförallt förknippat med tryckningen av Gustav Vasas bibel från 1941.
Boktryckerier och bokbinderier var på Grijs tid och hundratals år framåt i tiden hantverk, som först långt senare kom att utvecklas till en grafisk industri.
Att den grafiska industrin i Uppsala sedan växte och blev stark och omfattande beror i hög grad på att här inte bara fanns kyrka utan framförallt ett universitetet. För flera av de uppsaliensiska tryckerierna var det akademiska trycket ytterst betydelsefullt. Här behöver bara nämnas Akademiboktryckeriet, som från 1613 var universitetets eget tryckeri. Även för senare tiders grafiska industri med företag som Almqvist & Wiksells, Appelbergs och Wretmans var det akademiska trycket om inte direkt avgörande så näst intill.
Dessa tryckerier har nu upphört. Men än finns det tryckerier kvar i Uppsala. Historien om ett av dessa, Fyris-Tryck, grundat 1945, kan du läsa här.
Klicka här för att se och höra Leif Yngwe berätta om Uppsala grafiska industrier från 1850 till idag.