WEILANDS tryckeri och tidningen TRIUMF

Weilands var ett litet familjeägt tryckeri, grundat 1886, som fortsatte att verka en bit in på 1970-talet. Ursprungligen låg det i hörnet av Vaksalagatan och Kungsgatan, där Stadshuset nu ligger. År 1947 flyttade man till Alsikegatan 4. Tryckeriet lades ner 1972 och hade då 14 anställda. Tidningen Triumf som kom ut åren 1888-1979 är starkt förknippad med detta tryckeri.

Per Weiland

Per Weiland var en stridbar skånsk tidningsman och författare och gav bl a ut dikter och essäer med anknytning till sin skånska hembygd. Han föddes 1862 i en bondsläkt på Stora Öllstorps gård i norra Skåne. Fadern var lantbrukare och hans mor hade en vävstuga. Per tog studenten i Kristianstad. Efter ett par års självstudier och en kortare tid i Danmark fick han anställning som redaktionssekreterare vid Kristianstadsbladet.

Han kom till Uppsala år 1886 och köpte tidningen Upsala-Posten från den tidigare ägaren Emil Törnequist . Samtidigt startade han ett tryckeri för att trycka tidningen.  Uppsala-Posten, som  grundats  år 1857, var den ena av stadens två tidningar och utkom varje helgfri måndag, onsdag och fredag kl 7 e.m. Den andra Uppsalatidningen var Tidningen Upsala. Upsala-Posten hade framförallt sina läsare i det akademiska Uppsala medan Tidningen Upsala i högre grad var förankrad i det borgerskapet.

År 1888 startar Weiland veckotidningen Triumf. Enligt egen utsago fick han idén 1887 och hans tanke var att skapa en god och prisbillig svensk folktidning.  En årsprenumeration kom att kosta  90 öre. Till att börja med hette tidningen Trumf, men Weilands religiösa mor vände sig mot detta namn, som ändrades till Triumf. Bland annat på grund av det låga priset fick man tidigt en stor upplaga –  20000 exemplar. Detta var för sin tid en mycket hög siffra och 10 gånger större än Upsala-Postens.

Efter några visar det sig vara svårt att driva båda tidningarna. De hade delvis samma innehåll  med notiser från Sverige och utlandet, följetonger, praktiska råd, dikter och en predikospalt.  År 1896 lägger Weiland därför ner den liberala Upsala-Posten för att helt satsa på Triumf. Upsala-Posten hade då en upplaga på 5 000 ex med Triumf nått 30 000.

År 1907 avlider Per Weiland och hans tidning och tryckeri ärvs av hans syster Elna Månsson-Hermodsson och broder Nils Månsson. Den tidigare medarbetaren Johan Omberg utses till redaktör och fortsätter att driva tidningen i grundarens anda. Upplagan fortsätter att stiga; under hans tid växer den till 40 000. Omberg hade studerat matematik mm på universitetet i 16 terminer, försörjt sig genom att ge privatlektioner, inte avlagt någon examen och tycks ha varit aktiv i det muntrare studentlivet. Han föddes 1846 av ogifta pigan Eva Lisa Lundvall som samma år ”absolverades för grovt lönskaläge”.  Fadern var en norrländsk överliggare vid namn Eric Omberg som var inskriven 46 terminer på Norrlands Nation och som avled utan examen.

År 1911 dör Omberg hastigt och efterträds som redaktör av typograf  E. Johansson. Under dennes tid når Triumf sin upplagetopp med inte mindre än 90000 exemplar.

Konkurrenten Smålänningen började ges ut 1921. I den vevan började Elnas son, bergsingenjören Harald Hermodsson, att  intressera sig för tidningen och föreslog bl a att man skulle starta den månadsbilaga som han sedan blev redaktör för.

Harald och Olle Hermodsson

I början av 1930-talet vill Pers och Nils barn sälja sin del av företaget. Men det pris de begär, 180 000 kr, anser Elnas son Harald som var intresserad vara för högt. Tidningen och tryckeriet gick därför till en offentlig auktion den 31 oktober 1933 på Stallmästargården i Stockholm. Harald lade ett eget bud på delarna men sedan kom ett slutbud från en agronom Callert. Denne som visade sig vara bulvan för Haralds mor Elna, som blir därmed helägare av tidning och tryckeri.

Sonen Harald blir redaktör. År 1942 avlider Elna. Harald blir ende ägare och fortsätter att driva tidningen till sin död 1960. Då tar sonen Olle Hermodsson, tillsammans med sina syskon författaren Elisabet och professorn Lars, över.

Tidningen Triumf

När Per Weiland grundade tidningen Trumf, som den ju först hette, var hans avsikt uppenbarligen att skapa en billig folktidning med läsning för gemene man. Det fanns då redan ett par illustrerade veckotidningar, Allers och Idun, men det var mer än fem gånger så dyra som Triumf, vars årsprenumeration kostade 90 öre. Detta låter naturligtvis idag extremt billigt, men man får inte glömma att 1 kr då inte räknades som en orimlig dagslön för en arbetskarl.

De första åren bestod tidningen av ett enda ark i dagstidningsformat.  Sommaren 1890 blir tidningen dubbelt så stor och omfattar nu 4 sidor text. Nu börjar den också innehåll annonser. Innehållet är alltjämt mycket blandat – noveller och följetonger av goda europeiska författare, anekdoter, nyheter, ofta av kuriosakaraktär, praktiska tips för jordbruk och trädgård mm.  År 1921 kompletterades tidningen med en månadsbilaga som blev uppskattad. Denna trycktes f ö inte av Weilands, utan i Göteborg. Harald blev redaktör för detta extrablad samtidigt som han hade sin huvudsysselsättning i Göteborgsbolaget ”Färdiga Bostäder”. En stående spalt var tekniska nyheter. Harald hade arbetat på en patentbyrå och kunde omvandla teknisk information till läsvärda nyheter.

När Triumf startade var det fortfarande 30 år innan den allmänna rösträtten infördes. Ungefär 80% av befolkningen bodde på landsbygden. Läskunnigheten var, jämfört med andra europeiska länder, god men tillgången på lektyr var begränsad. Att Triumf fyllde ett behov visade sig av den snabba upplagetillväxten. Man bör också vara medveten att varje exemplar kunde nå många läsare. Hushållen var stora och fler generationer kunde leva tillsammans. Det tycks också inte heller ha varit ovanligt att flera gårdar gick ihop om en prenumeration.

Tidningens position i medialandskapet kan illustreras på flera sätt. När Clas Olsson i Insjön skulle starta sin postorderverksamhet och publicera sin första annons valde han att göra det i Triumf. Albin Hagström i Älvdalen valde i slutet av 1930-talet att annonsera ut sina dragspel i Triumf. Och Valdemar Hammenhög uppfattade Triumf som rikstäckande annonsorgan när han lät sina huvudpersoner Pettersson och Bendel annonsera där i romanen med samma namn.

På 1940- och 50-talet var Olles hela familj engagerad i tidningen. Hans mamma Amalie skött kokspalten till den rollen övertogs av hans svägerska Ingegerd. Hans syster Elisabet tecknade och hans bror Lars bidrog med artiklar och år 1939 med en bok Cykelsommar i Europa som gick ut till alla prenumeranter. Varje år fick prenumeranterna en årsbok.

Kontakten med läsarna var viktig och alla brev besvarades. Läsarna fanns i första hand på landsbygden. I takt med urbanisering, TV:s tillkomst mm försvagades tidningens ställning, men så så sent som 1948 var upplagan hela 49000 ex. Men Olle insåg att det inte såg så ljust ut för tidningen på litet längre sikt. Oron för upplageminskningar var stor.

År 1972 flyttas tryckningen till ett tryckeri i Falköping, som tyvärr inte fullt ut klarar uppgiften. Tekniska problem leder till stor upplageminskning och till att år 1971 blir ett förlustår. Tryckningen övertas sedan av ett Örebroföretag som sköter uppgiften väl, vilket dock inte räddar tidningen. Vid årsskiftet 1976/77 övertas den av Lantbrukstekniska Förlaget i Lindesberg och lämnar därmed släkten Weiland/Hermodsson. År 1979 läggs den ner.

Tryckeriet

Det tryckeri som Per Weiland startade låg tillsammans med Triumfs redaktion på Kungsgatan, i hörnet mot Vaksalagatan, dvs där Stadshuset nu ligger. I slutet av 1940-talet tvingades man lämna denna adress och sökte en tomt för en ny tryckeribyggnad. Första alternativet var en fastighet på Östra Ågatan 69. Valet blev till sist en tomt på Alsikegatan där ett bygge startade 1946.  Att den nya byggnaden skulle ritas av Harald var ett naturligt val med tanke på hans bakgrund.   En 30 år gammal nyinköpt tryckpress installerades tillsammans med en ännu äldre som fick följa med från Kungsgatan.

Även om man drev ett civiltryckeri så var tryckning av Triumf huvuduppgiften. Detta civiltryckeriet fungerade mest som utfyllnad. Man tryckte bl a Vår Lösen, Social Debatt och Katolsk Kyrkotidning samt den trotskistiska tidningen Fjärde Internationalen. Man hade också småjobb av diverse slag – inbjudningar, visitkort, blanketter, …  Men trots den ökande konkurrensen från Baltikum, Ungern mm klarade man sig länge från 1970-talets tryckeridöd. 

All tryckeriverksamhet i Uppsala lades ner 1972 i samband med att tryckningen flyttades. De 14 sades upp. Ungefär samtidigt som Weilands är till salu går Appelbergs tryckeri i konkurs. Appelbergs tidigare vice VD Bertil Lilja tillsammans med fyra andra anställda ser en chans och lägger bud på Appelbergs konkursbo och på Weilands. De får Appelbergs för 150 000 kr och Weilands för 100 000 kr. Lokalerna ingår inte i köpet. Det nya  företaget övertar pågående arbeten, kunder, inventarier och lager och får namnet Upplands Grafiska AB Tryckeri. Verksamheten hyrs inledningsvis in i fabriken på Alsikegatan 4 som alltjämt ägs av familjen Hermodsson. År 1977 byggs egna lokaler på Möllersvärdsgatan 2, där företaget verkar fram till 1990, då det säljs till Almqvist & Wiksells.

Källor: Texten bygger i stor utsträckning på det föredrag som Olles son Staffan Hermodsson höll på Industrimuseet den 12 februari 2023. I övrigt har material hämtats från UNTs arkiv och tidningen Triumf.

THbg 2023