Lite om hur det började

Mejeriet läggs ner

Länge hade en rad olika industrinedläggningar gjort att många kände att ”deras” Uppsala var på väg att försvinna och år  1995 stod det klart att även Arlas mejeri slutgiltigt skulle läggas ned. Ett antal personer tog då ett initiativ och förde i en UNT-artikel fram ett förslag om ett mejerimuseum.  I februari 1997 bildades en arbetsgrupp av fackliga företrädare, mejerianställda, stadsmiljöintresserade, forskare och aktiva i hembygdsrörelsen. Gruppen stöddes av LRF:s Länsförbund och av Arlas koncernledning. Målet var att tillsammans med kommunen skapa en arbetslivshistorisk lokal i mejeriet. Det blev dock av ekonomiska skäl till slut omöjligt. Kommunen köpte inte mejerikvarteret. Beslut togs senare att bygga bostäder i kvarteret och att kontorisera mejerihuset. Panncentralen, skorstenen, silor samt en lagerbyggnad revs.

Arbetsgruppen växte och bestod snart av mer än 30 personer.

Industriminnesföreningen bildas

Mejeriet lades ned den 15 oktober 1997. Redan våren samma år hade Arbetsgruppen för Uppsala Industriminnesförening konstituerats. En interimstyrelse var vald och pressen informerades. Frågan väckte stort intresse i lokala media och medlemsantalet växte snabbt. I mars hölls första ordinarie årsmöte och stadgarna godkändes. Till ordförande utsågs Lennart Göransson.

Styrelsen beslöt att en utställning skulle visas under sommaren 1998. Bland andra tillsköt Statens Kulturråd medel. Kvarterets nya ägare, JM Bygg, ställde  ett av mejeriets kylrum på 39 kvm gratis till förfogande. Arla gav tillsammans med många andra stöd till återuppförandet av 1986 år utställning Mjölk och människor – liv och arbete i Uppsala Mejeri 1871-1985, som var gjord på grundval av ett stort fackligt dokumentationsprojekt.  Under drygt två månader visades temat i ny form tillsammans med 12 träskulpturer som konstnären Hans Lustig framställt för insamlade medel från fackföreningar, mejerianställda, uppsalabor, från Arla och från Kulturfonden i Uppsala. I utarbetandet av utställningen deltog utställningspedagogen Anders Boulogner , kommunens antikvarie Dan Thunman, Maths Isacson och Lena Sommestad. Lena gav också ut en bok i anslutning till utställningen.

Ny målsättning – provisoriska lokaler

När idén om ett mejerimuseum inte var möjlig längre ändrades föreningens målsättning till att verka för bildande av en lokal utställningshall för Uppsalas industriminnen. En rad tillfälliga lokaler kom att utnyttjas, t ex i Börje, Nordviror. En tid var Arlas ekonomiska stöd helt avgörande för verksamheten. Men även olika offentliga medel erhölls för kommande utställningsproduktioner. Ett växande antal wellpappbaserade bildskärmar krävde lagerutrymme mellan utställningarna.

Tillsammans med andra i föreningen producerade Lennart Göranssson utställningarna Industristaden Uppsala, Ditt dagliga bröd – deras arbete, Liv och arbete kring Spårvinkeln i Svartbäcken. Senast återuppfördes Mjölk och människor i en tredje version. Livsmedelsarbetareförbundets ekonomiska stöd har här varit mycket betydelsefullt.

Teater

Samverkan med kulturarbetare som Hans Lustig och dramaläraren Katarina Ehnmark bidrog starkt till det växande intresset från allmänheten. Ett första teaterspel på 25 minuter med korta scener ur mejeriets tidigare historia framfördes 1998 tillsammans med Uppsala Arbetarspel. År 2001 hade en längre revy med musik och dans med titeln Siden, senap, cyklar, skor och lera gjorde staden stor premiär i ett tomt transformatorhus på Börjegatan. Den framfördes också på hösten i nedlagda Nordvirors produktionshall. Det var då föreningens femte utställningsplats förutom korta perioder på olika bibliotek. Katarina har sedan framställt ytterligare scener baserade på berättelser från tidigare generationers Uppsalabor. På direkt uppmaning av Uppsala kommun skrev Katarina sedan manus till Utsikt från ett torg, vilket med stort ekonomiskt stöd från kommunen framfördes på Vaksala torg i september 2007.

Föredrag

Intresset för föredrag om Uppsalas industrier är stort och föredragshållare från föreningen efterfrågas ofta. Föredragen kan antingen ingå i ett organiserat studiebesök i museet eller äga rum i en annan lokal, t ex hos en annan förening. Föredragen hölls länge främst av Roland Agius. Hans roll har sedan ett antal år övertagits Owe Hedin.

Föreningen har vidare alltifrån sina första år anordnat föredrag för allmänheten med inbjudna föredragshållare. Sedan 2015 har detta skett i mer regelbunden form, ursprungligen kallad ”lördagsföredragen” , men som senare kommit att äga rum på söndagar i anslutning till Öppet hus.

Under några år strävade föreningen efter att skapa internationell samverkan på temat ’städer på slätten’. Vice ordförande Bo Kjellén ledde arbetet vilket efter ett par år resulterade i ett flera dagars innehållsrikt vänbesök i staden Norwich. Uppsalakommun och LO bidrog med medel. Besöket följdes av ett brittiskt återbesök senare med studieresa i Norduppland och seminarium i Uppsala.

Utmärkelser

Föreningensföreträdare har visats uppskattning genom flera offentliga utmärkelser. LennartGöransson erhöll både Livsmedelsarbetareförbundets och den lokalaarbetarrörelsens utmärkelser 1997. År 2006 erhöll han vidare Uppsala kommunshedersmedalj för sitt arbete med att synliggöra Uppsalas industriminnen. År1998 gav Arbetarrörelsens Första majkommitté sitt pris till Uppsala Industriminnesförening. Senare erhöll Hans Lustig samma pris för sitt fortsattaarbete med industrimotiv. Både Roland Agius och Hans Lustig har sedan erhållit Upplands Fornminnesförenings pris för sina omfattande insatser. Den lokala STF-kretsen gav sitt kulturpris till vår förening 2009. År 2022 tilldelades föreningen Uppsala Kommuns Kulturarvspris för ”sitt dedikerade arbete under de senaste 25 åren med att omhänderta och synliggöra Uppsala industrihistoriska kulturarv”.

Ordförande

Salagatan 16

Föreningens behov av en utställningslokal lokal löstes efter beslut 2006 i kommunfullmäktige. Detta hade föregåtts av flera avslag på motioner till fullmäktige. En arbetsgrupp undersökte olika alternativa platser och valet blev en lokal i det forna Nymanskvarteret, Noatun, på Salagatan 16 A. Inflyttning skedde den 8 mars 2008.

I de nya lokalerna byggde Lennart Göransson tillsammans med en lång rad andra medlemmar  nya utställningsavsnitt som t ex Bryggeriminnen, Kvarnminnen, Slotts och Slakttemat.  Bland de senaste tillskotten kan nämnas berättelserna om den grafiska industrin, om Pharmacia och om Hj. Söderbergs. Vidare har föreningen successivt utvecklat och förbättrat tidigare utställningar. I lokalen fanns även föremål belyser och påminner om stadens industri – en asklucka från brännvinsbränneriet, ett par gamla fartygsmodeller, minnen från Slotts och Gahns produktion osv.

Utställningslokalen lämpade sig även för föredrag och sammankomster. Föreningen kunde där visa filmer och presenterat en serie lördagsföredrag som främst behandlade olika aspekter av Uppsala industrihistoria.

Utställningslokalen utnyttjades också av andra föreningar. Den grundplåt till utrustning och utvecklingskostnader som Sparbankstiftelsen Upland gav 2008 har, tillsammans kommunens och Livsmedelsarbetarnas stöd, hade stor betydelse.

Utställningshallen betraktas numera som ett museum och är sedan 2019 medlem av Uppsala Museiförening.

På grund av pandemin hölls lokalen stängd under perioden 2020-21.  Samtidigt intensifierade har föreningen   arbetet med sin hemsida.

Salagatan 18

Strax före sommaren 2021 meddelade museets hyresvärd, Uppsala kommun, att föreningen hade att utrymma lokalerna senast den 31 december. Nymans gamla fastighet hade sålts och den nye lokalägaren, Bonnier Fastigheter, avsåg att bygga om stora delar av huset. Eftersom föreningens hyresavtal löper t o m 31 dec 2024 var hyresvärden nu skyldig att ta fram en ny lokal och att bekosta rivning och återuppbyggnad av utställningen. En ny, något större lokal, erbjöds i grannhuset Salagatan 18, dvs det gamla polishuset. Föreningen antog detta erbjudande. Ett stort arbete inleddes för att i detalj planera rivning och återuppbyggnad av utställningen.

Fastighetsägaren ställde viss arbetskraft till förfogande för den egentliga flytten och vissa insatser för återuppbyggnad av museet, men huvuddelen av detta arbete gjordes av några av föreningens medlemmar som Thomas Johnsson m fl. Dessa lade sammanlagt ner mer än 2000 arbetstimmar på detta. Arbetet utgjordes inte endast av en enkel flyttning, utan innebar samtidigt en radikal förbättring och omstrukturering av utställningen.

Återinvigning skedde 3 april 2022.