Välj en sida

Skogaholms Bröd

Länge fanns ett stort antal leveransbagerier i Uppsala. Men efter centraliseringar och nedläggning kom mjukt bröd i Uppsala i huvudsak att bakas i två storbagerier, Skogaholms och Konsumbageriet (Juvelbagerierna). I början av 2000-talet lades även dessa ner efter fortsatta uppköp och centraliseringar. 

Rötterna till Skogaholms i Uppsala står att finna hos Hakonbolaget och  Dalabagarn i Borlänge.

Dalabagarn

År 1951 startade Hakonbolaget, dvs ICA, ett bageri i Borlänge tillsammans med bageridirektören Sven Gunnars. Bageriet fick namnet AB Dalabagerier. Efter något år löste Hakonbolaget in Gunnars andel och blev ensam ägare till bageriet. Varför valde ICA då att starta egna bagerier? Då tycks man ha sett det som ett sätt att säkra varutillgången, att skapa utökade resurser och ökad konkurrenskraft för den egna detaljhandeln.

Dalabagerierna expanderade och år 1956 köpte Sven Gunnars Dubois bageri och lade ner detta för att i stället starta ett helt nytt bageri i modernare lokaler som uppfördes på Björkgatan/Bergsbrunnagatan. Vid invigningen i Uppsala beskrevs det som ett av landets största bagerier med en kapacitet av en limpa var tredje sekund, fem wienerbröd i och åtta skorpor i sekunden.

Dalabageriet fortsatte att producera mycket av Dubois sortiment. Det uppskattades främst för sina sirapslimpor med Gyllelimpan i spetsen och sina semlor (rekordet lär vara cirka 50 000 semlor till en och samma tisdag). Den riksbekanta proteinberikade och näringsriktiga Fyrisbullen som skolbespisningschef Margareta Håstad sett till att skolbarnen skulle få producerades också av Dalabageriet.

Hos Dalabagarn. Bilden kommer från Arne Lund, vars far står till vänster.

Hos Dalabagarn. UppsalaBild UM

Hos Dalabagarn. UpsalaBild. UM

Den riksbekanta Fyrisbullen visas upp. Foto S Carlsson UM

ICA-bagerier

År 1975 bytte AB Dalabagerier namn till ICA-bagerier, men redan efter något år kom ICA fram till att man ville avveckla sina egna tillverkningsindustrier för att helt inrikta sig på detaljhandel.

Skogaholms  – Gyllebagarn

År 1982 sålde ICA sina bagerier till Skogaholms. Bageriet i Uppsala hade nu ett hundratal anställda. En av Skogaholms första åtgärder var att säga upp 10 anställda.

Skogaholms, som ägdes av bondeägda Cerealia, dvs Lantmännen, hade startat i Eskilstuna på 1920-talet och växt till en koncern med närmare 2000 anställda och bagerier över hela landet. Skogaholms döpte om Dalabagerierna till Gyllebagarn.  Namnet Gyllebagarn användes länge parallellt med Skogaholmsnamnet, framförallt för vissa produkter.

1990-talet blev en orolig tid inom Skogaholmskoncernen, med omstruktureringar, nedläggningar och omflyttningar.  Bageriet i Borlänge läggs ner och kaffebrödsproduktionen flyttas till Uppsala. Kaffebrödet distribueras sedan över hela landet. För att ge plats för kaffebrödet flyttas limporna till Örebro.

khjwö

Kanelbröd bakas av. Remonsen påförd och degen rullas upp av Berit Alarik och Mikael Boklund

Arne Lund (t.v.) talar med ugnskötaren som tar mot bröd från Skogaholms sista ugn i bruk. Foto UIMF

En automatsax klipper i rätt längd.

Cecilia Nilsson ville bli konditor.  Kom till Skogaholms som linjeoperatör. Kamratskapet gjorde att hon  trivts. Lite trist att passa vid bandet.

 

Ämnena närmar sig ugnen. Först till en jäskammare.

Kanelsnäckorna är klar och ska distribueras

 

Dessa bilder från Skogaholms är tagna av Anders Damberg i november 2002

Slutet

År 2002 beslutar Skogaholms att lägga ner bageriet i Uppsala och att flytta produktionen av till Örebro (varifrån limporna flyttas till Eskilstuna).

Företagsledningen försvarar nedläggningen med  att bageriet med sina maskiner nu är gammalt och slitet. Drygt 60 personer förlorar sina arbeten. Fastigheten säljs till kommunens fastighetsbolag.

År 2008 förvärvas Cerealias färskbrödsverksamhet av finska Fazer, som därmed tar hand om arvet efter båda de två storbagerierna i Uppsala – Juvel och Gylle.

T Hedberg 2023