Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstad

Hur det började

Företaget Nordenstedt & Holm, som grundades 1879, var på 1890-talet en av Uppsalas största arbetsgivare med 24 anställda arbetare. I detta företag finner vi ursprunget till det som senare skulle bli det i Uppsala betydligt mera kända Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB på Östra Ågatan 95.

Det var stadens cykelfabriker som på den här tiden i stor omfattning präglade metall- och verkstadsindustrin.

Men här fanns också annan verkstadsindustri. Betydande sådana var nyssnämnda Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad med omfattande tillverkning av kylmaskiner, ångsprutor, pumpar m.m.,

Året 1899 anses också vara tillkomstår för Tullgarns Gjuteri & Mekaniska Verkstads AB. Då blev rekonstruktionen av det ursprungliga företaget, Nordenstedt & Holm, klar. I samband med detta gjordes företaget också om till aktiebolag.

Aktiekapitalet uppgick vid starten till 60 000 kronor och det var den dåvarande huvudägaren disponenten C Ekendahl som gjorde om företaget. Han blev också dess förste verkställande direktör. Vid denna tidpunkt hade företaget ett 15-tal anställda arbetare och man levererade ca 115 ton gjutgods per år. Till en början bestod produktionen enbart av gjutgods av tackjärn, men kom senare att även omfatta tillverkning av bl.a. kylmaskiner, som kom att bli företagets stora produkt, tegelpressar till tegelbruken, pumpar och ångsprutor m.m.

Granelltiden

År 1902 efterträddes C Ekendal som VD av disponenten A Wulf, som två år senare efterträddes av ingenjören Anders Johan Granell. Med Granell som chef för företaget påbörjades en omfattande utbyggnad. Anders Johan Granell blev kvar i sin chefsbefattning till 1922 då han efterträddes av sin son Klas Erik Granell.

Under far och son Granells tid utvecklades företaget enormt. Det var under deras tid Tullgarns började tillverka kylmaskiner, ångsprutor, pumpar, renhållningsmaskiner, septiska tankar m.m. 1910 levererades den första kylmaskinen. Den gick till Stenbockens Bryggerier i Malmö där kylanläggningen var i drift i drygt 40 år.

Tullgarns 1958. UppsalaBild UM

Kylanläggningen till Sveriges första konstisbana, Johanneshov i Stockholm, levererades av Tullgarn. På den tiden, 1940-talet, hade Tullgarns cirka 160 arbetare anställda.

Efter andra världskrigets slut exporterade Tullgarns kylanläggningar i relativt stor skala till länder som Spanien, Portugal, Frankrike, Italien och Polen.

Svarv år 1948. Foto Sagerholm. UM

ASEA och nedläggningen

1955 såldes Tullgarns till ASEA i Västerås som lade ett bud på företaget som Klas Erik Granell inte kunde motstå; ett positivt skambud skulle man kunna säga. På ASEA bestämdes relativt omgående att kylmaskinstillverkningen vid Tullgarns liksom den de själva hade vid det ASEA-ägda STAL i Finspång skulle upphöra. All kylmaskinstillverkning koncentrerades sedan till Norrköping. Det beslutet väckte stor bitterhet hos de anställda i Uppsala. De hade svårt att lyssna till ASEA:s tal om struktur- rationalisering. De tyckte det var en olycka att ASEA fick ta över Tullgarns.

Det var alldeles uppenbart, att ASEA såg Tullgarns som en besvärlig konkurrent som det gällde att få bort från marknaden så fort som möjligt. Avrustningen av Tullgarns inleddes omgående och några år senare – 1961 – var det dags för den sista smältan att rinna ur ugnen hos Tullgarns gjuteri & mekaniska  verkstads  AB. De 95 arbetarna och 15 tjänstemännen var upprörda och hade svårt att förstå vad som hände.

Gjutaravdelningens kassör Kalle Engström fångade måhända situationen bättre än någon annan när han som företrädare för personalen sade:

”Det här är verkligt upprörande. Vi har haft beställningar för flera miljoner som de (ASEA) skickat bort. De har rationaliserat, inköpt nya fina maskiner som knappt kommit till användning. Några av de nya ugnarna har aldrig blivit använda. Ändå lägger de ned både verkstaden och gjuteriet. Vi arbetare har väldigt svårt att förstå den här sortens företagspolitik.”

Fredagen den 17 mars 1961 levererade smältgrytorna vid Tullgarns för sista gången sitt flytande järn till formarna och järnet blev hjul för remskivor, detaljer i kylaggregat och personliga souvenirer som arbetarna tillverkade åt sig själva. Ingen i gjuteriet nappade på ASEA:s erbjudande om arbete i Västerås eller Stockholm. Sex man blev kvar i yrket och flyttade till ett gjuteri i Stäket. Resterande del av arbetsstyrkan sökte sig andra utkomstmöjligheter i Uppsala.

Roland Agius, juni 2008

Några produkter

Kylmaskin. Foto Östlings. UM

Pumpmaskineriet i stadens pumphus vid Islandsfallet.
Levererat av Tullgarns år 1903. Foto: THbg

Klicka här och läs vad Franzén och Ejdesjö år 2003 skrev om Tullgarns i sin inventering av Uppsala industribyggnader. Vid Tullgarn fanns f ö under en kort tid en tändsticksfabrik. Se http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/tullgarns_tandsticksfabrik.htm