Uppsala mekaniska verkstad & snickerifabrik
… samt litet grand om Ingenjör Zakarias Larsson
Upsala Mekaniska Verkstad och Snickerifabrik grundades redan år 1868 och var därmed en av stadens allra äldsta industrier. Företaget övertogs i början av 1940-talet av Wolraths och verksamheten levde vidare under den nye ägarens namn.
Företaget som grundades år 1868 av civilingenjören Zakarias Larsson låg i kvarteret Sigurd med adress Kålsängsgränd. Från början tycks det framförallt varit ett rent snickeri , men det utvecklades så småningom till en mekanisk verkstad.
Det är svårt att hitta uppgifter om företagets tidiga historia, men i annonser i UNT och andra tidningar under 1880-talet framhöll man de amerikanska livräddningstegar man tillverkade. För 15 kronor kunde kunden få en 7,5-meters hopfällbar stege av trä och järn som vägde 17 kg. Stegen var avsedd att hakas fast vid ett fönster och tjäna som utrymningsväg. Företaget annonserade också flitigt om de ”jord-closetter”, dvs torvströtoaletter, som man tillverkade. Dessa uppgavs kunna installeras ”utan luftrör”, alltså utan ventilation.
Av en annons i UNT i september 1891 framgår att företaget utför såväl Maskinarbeten och Snickeriarbeten af olika slag, som reparationer å allt slags arbete inom dessa branscher, verkställer alla slags Gas- ,Vatten- och Afledningsrörarbeten med tillhörande delar såsom Belysnings- och Badapparater, Centraluppvärmningar mm. Kompletterar och lagligen afprovar ångpannor och ångmaskiner etc. i enlighet med yrkesinspektionens bestämmelser; samt försäljer från lager dörrar och allt slags listverk jemte hyflat virke, trädgårdssoffor och stolar, stickspäntare, Amerikanska lifräddningsstegar, sädesharpor och mekaniska torfströklosetter m.m. , allt av utmärkt beskaffenhet till de billigaste priser som för en sådan qvalité är möjligt. Man marknadsförde också velocipeder och tröskverk, även om det inte framgår om det här handlar om egen tillverkning eller enbart försäljning.
Under åren närmast före år 1900 sysselsattes ett 20-tal arbetare.
Här på Kålsängsgränd, till höger i bilden låg Zakarias Larssons fabrik.
Foto: A Dahlgren UM
UNT den 11 september 1880
Zakarias Larsson
Ingenjör Per Zakarias Larsson (stavningen varierar, ibland ser man namnet Zacharias) var under senare delen av 1800-talet en av Uppsalas mest framträdande medborgare med många roller – industriledare, lokalpolitiker och riksdagsman.
Han föddes i Marnäs, nära Ludvika, år 1828. Fram till 1856 var han volontär och underofficer vid Livregementets grenadjärer. Under denna tid var han också verksam vid järnvägsbygget i Norberg och han inledde studier vid det som då hette Teknologiska Institutet, dvs dagens KTH. Han fick sin examen år 1857 och var därefter under några år verksam vid bygget och planeringen av norra och västra stambanan samt Gällivarebanan.
År 1863 fick han det tekniska ansvaret för segelleden mellan Uppsala och Stockholm och år 1865 anställdes han som ordinarie stadsingenjör i Uppsala. Denna tjänst innehar han sedan till 1897, med vissa uppehåll för tjänstledighet av hälsoskäl. (Han uppges ha lidit av reumatism.) År 1868 startade han den fabrik på Kålsängsgränd som här beskrivs.
Zakarias var enligt Claes Melin mycket god vän till H. W. Söderman. De gjorde tillsammans bl a en lång resa år 1867 till Paris för att besöka detta års världsutställning. Det var därför naturligt att Zakarias år 1874 blev en av de allra första aktieägarna i Ångkvarn och han invaldes också i bolagets första styrelse, där han, sånär som på några års uppehåll, kom att sitta kvar fram till sin bortgång.
Zakarias Larsson (1828-1901) i 40-årsåldern.
Foto: Jaeger UUB
I mitten av 1800-talet blev det alltmer uppenbart att staden behövde ett kommunalt vattensystem och ett avloppssystem. Arbetet med att bygga dessa system inleddes år 1874 under ledning av Zakarias Larsson.
Som stadsingenjör i Uppsala svarade han också för gatubyggnad. Bland mycket annat ledde han arbetet med Fyrisåns nya stenkajer och han ritade förslaget till Nybrons ombyggnad 1898. Under 1870- och 1880-talen fungerade han också som brandchef .
Från 1882 till sin död 1901 satt han i stadsfullmäktige och var länge dess vice ordförande.
Under större delen av tiden från 1866 till 1908 hade Uppsala ett mandat i riksdagens andra kammare, ett mandat brukade besättas av någon av universitetets professorer. Under åren 1888 till 1896 fick dock Uppsala två mandat och Zakarias Larsson valdes till ett av dem. Han kom sedan att sitta i riksdagen i drygt 10 år som konservativ protektionist.
Fritz Larsson
År 1901 avlider Zakarias Larsson och verksamheten övertas av hans son, civilingenjören Fritz Waldemar Zakarias Larsson. Några år tidigare hade ett arbet med en omstrukturering av bolaget inletts. Detta ledde till att det år 1902 skapades ett aktiebolag, Upsala Mekaniska Verkstad och Industrifabrik AB, som tog över Zakarias verksamhet och lokaler. Sonen Fritz blev VD för det nya bolaget och styrelsen kom att utöver honom bestå av H. W. Söderman som ordförande samt Johan Kallenberg. Hjalmar Kallenberg och Otto Söderman som suppleanter. Man kan väl förmoda att Södermans och Kallenbergarna blev aktieägare tillsammans med Fritz Larsson, som f ö inträdde i Ångkvarns styrelse.
Vid sidan av snickeriet blev installationsverksamheten omfattande. År 1906 fick man exempelvis till uppdrag att installera ny ångpanna och andra anordningar för uppvärmning av Domkyrkan. Samma år utsågs Fritz Larsson till besiktningsman för automobiler.
År 1909 lät företaget uppföra ett kontors- och bostadshus i hörnet av Kålsängsgränd och Östra Ågatan och 1910 byggdes en större lokal för tillverkning av byggnadssnickerier på tomten i samma kvarter. Fastigheten på Ö. Ågatan revs 1982, men var då, tillsammans med Berglöfs Trikåfabrik (som skandalöst nog revs 1986), ett av det sista kvarvarande minnena från all den industriella verksamhet som ägt rum i detta kvarter, kvarteret Sigurd.
År 1919 avled den endast 49-årige Fritz Larsson av komplikationer efter en magsårsoperation. Till hans efterträdare som VD utsågs Wilhelm Emanuel Svensson, som tidigare arbetat på Tullgarns.
Kontors- och bostadshuset vid hörnet av Kålsängsgränd och Ö Ågatan.
Foto: Sören Hallgren UM
UNT den 12 december 1929
Ny inriktning
År 1929 beslöt företaget att lägga ner all snickeriverksamhet för att i stället koncentrera sig på den mekaniska delen och på värme-, vatten- och sanitetsinstallation. Bolagets namn ändrade också till att enbart heta Upsala Mekaniska Verkstad AB.
Nu gällde det att hitta en bra användning av snickerilokalerna med deras 1500 kvm golvyta. Man beslöt att förvandla dem till ett garage som fick namnet Verkstadsgaraget . Här fanns plats för 70 bilar och här inrymdes en fordonsverkstad, inte bara för personbilar utan också för traktorer, väghyvlar mm. Senare uppfördes också en bensinstation på företagets tomt, Kungsängsgatan 35.
Upsala Mekaniska Industri var inte något helt litet företag. Enligt Svensk Industrikalender sysselsatte man år 1918 65 arbetare , under 1920- och 1930-talen höll det sig kring 50 för att till slut 1939 vara nere i 35.
Slutet
Den 1 januari 1942 övertogs Upsala Mekaniska Verkstads samtliga rörelsegrenar av AB Wolraths & Co. Kontor och kassa flyttades och slogs ihop med Wolraths. Värme och sanitetsavdelningen flyttades till Svartbäcksgatan 14. Bil- och traktorverkstaden samt Verkstadsgaraget fortsatte som tidigare i de gamla lokalerna, men under Wolraths firmanamn.
Källor
https://runeberg.org/spg/25-2/0071.html
Svensk Industrikalender
UNT
Tidn. Upsala
Aftonbladet 1929-12-15
Svenskt porträttarkiv
NOT. Uppgifterna om Zakarias Larsson och Upsala Mekaniska Industri är svårtillgängliga och osäkra. Osäkerheten illustreras av att berättelsen ovan på flera sätt avviker från det som den normalt välunderrättade Roland Agius berättar i sin bok Industriepoken i Uppsala. Vi tar naturligtvis gärna emot mer information om företaget och dess grundare. Använd sidan Kommentarer eller adressen info@uppsalaindustriminnesforening.se om du har något att berätta.