Uppsala Valskvarn
Förhistorien
Namnet Upsala Valskvarn dök först upp 1904 och dess ägare tycks ha varit en grosshandlare med namn L. J. Eriksson. Redan samma år tog grosshandlaren Gustaf Edlund, tillsammans med handlanden A Johansson över företaget och döpte om det till Upsala Kvarn- och Handels AB och så hette det inledningsvis. Så småningom tog man tillbaka det gamla namnet, men år 1914 gick firman i konkurs. Verksamheten tycks dels ha bestått av en mindre kvarn i kvarteret mellan Vaksala torg och S:t Persgatan, dels av en handelsrörelse. I konkursboet ingick i varje fall bl a 10 ton kaffe. Konkursboets tillgångar värderades till 1,22 milj. kr och skulderna uppgick till 1,42 milj.
Gustaf Edlund var född i Börje och sysslade först med jordbruk innan han började med affärsverksamhet. Efter konkursen tycks han ha flyttat till Stockholm, där han kom att ägna sig åt kaffehandel och åt Metodistkyrkan. Han avled 1936, 72 år gammal.
Starten
Företaget reorganiserades 1914 under namnet Upsala Valskvarn. Gustafs Edlunds endast 30-årige brorson Martin Edlund blev direktör och detta blev upptakten till det för Uppsala så viktiga Edlundska industrikonglomeratet. I styrelsen för det reorganiserade företaget hamnade, förutom Martin Edlund, direktören Edward Åberg och godsägaren Fredrik Gustafsson i Säby. Det ursprungliga aktiekapitalet uppgick till 151000 kr och höjdes efter ett par år till 191000.
År 1916 byggdes en ny kvarn, avsedd för havre, på tomten vid S:t Persgatan. Verksamheten visade sig vara lönsam och 1917 beslöt man att gå vidare och investera i mjölkvarnar som placerades i den nya byggnaden. Man började också producera havregryn. Aktiekapitalet höjdes samma år till 500 000 kr genom en fond- och nyemission.
År 1918 införskaffades ytterligare maskinutrustning för havre från Tyskland. Köpet av utrustning från Tyskland underlättades av de fallande priserna i samband med krigsslutet. Samma år öppnades ett filialkontor i Stockholm. Vidare arrenderas nu universitetets Akademikvarn där verksamheten kom att drivas under namnet Upsala Vattenkvarn AB.
Företaget förvärvade också detta år mer tomtmark som förberedelse för utvidgad malning, framförallt för havre.
År 1919 gjordes en ny stor nyemission och aktiekapitalet höjdes till 1 miljon kr. Detta år köpte Valskvarn aktiemajoriteten av grosshandelsföretaget Frykberg & Ålfelt och flyttade över till detta företag den egna grosshandeln med kolonialvaror. Frykberg & Ålfelt synes ha avyttrats under början av 1930-talet, troligen 1933. Upsala Ättikspritsfabrik, som under föregående år köpts av Valskvarn, ombildades nu till ett eget dotterbolag och bytte namn till AB Upsala Ättiksfabrik.
Goda år
1920-talet var ett gott årtionde för Valskvarn. Efterkrigsdepressionen 1920-21 gav många industrier stora problem men tycks inte ha berört Valskvarn, liksom livsmedelsindustrin generellt, i någon högre grad. Försäljningen ökade och lönsamheten var god
AB Upsala Valskvarn marknadsförde sina produkter under namnet ”VASA”. Viktigast var havreprodukterna. Kvarnens ångpreparerade ”VASA HAVREGRYN” och ”VASA HAVREMJÖL” marknadsfördes i förpackningar försedda med en bild av Uppsala slott. Vetemjöl såldes under varumärkena ”VASA LYX” och ”VASAKRONAN”. Dessutom producerades rågmjöl och siktmjöl. Företaget drev vidare omfattande partihandel med korngryn, ärter och kraftfoderblandningar av olika slag. Kraftfoderblandningarna producerades av dotterbolaget Upsala Vattenkvarn, dvs i den gamla Akademikvarnen.
År 1924 hade Valskvarn och dess dotterbolag Upsala vattenkvarn totalt 49 industriarbetare direkt sysselsatta i produktionen. I lager, transport och packning tillkom ytterligare ett 10-tal. År 1931 var motsvarande siffror 53.
Ny expansionsperiod 1933-1953
Depressionen under 1930-talets första år påverkade även Valskvarn och lönsamheten sjönk. Dock gick företaget aldrig med förlust och år 1934 var man tillbaka på normal nivå igen.
År 1930-31 byggdes den stora, numera rivna, kvarnbyggnaden i kv. Njord vid Väderkvarnsgatan med sex 23 meter höga silor. Denna anläggning betraktades som ett under av modernitet med den ena stora salen efter den andra praktiskt taget utan damm och utrustad med moderna maskiner som i allt väsentligt ”skötte sig själva”. År 1934 kompletterades anläggningen med 6 nya silor av samma storlek.
År 1935 köptes Eskilstunaföretaget Åhléns Kvarn AB och införlivades som ett dotterbolag till AB Valskvarn. Malningen fortsatte här en tid, men lades relativt snart ned och företaget levde sedan vidare endast som ett handelsbolag.
År 1937 gjordes en tillbyggnad av den stora kvarnbyggnaden avsedd för en ny rågkvarn. Tillbyggnaden, som f ö ritats av stadsarkitekten Leche, utgjorde en förlängning av den gamla fabriksbyggnaden längs Väderkvarnsgatan och anslöt direkt till denna under en gemensam taklist och med direkt inre kommunikation.
År 1942 gjordes en ny stor utbyggnad som i ett slag fördubblade mottagningskapaciteten. Dels tillkom tillbyggnad för en ny torkanläggning samt transport och rensningsmaskiner, dels byggdes ytterligare åtta silor med tillsammans tio fickor. Utrymmena för lager och förpackning utvidgades också.
År 1944 bildades Upsala Foder och Spannmål AB med Valskvarn som huvudintressent. Ytterligare ett dotterbolag kom att utgöras av AB Knivstaortens Lantmän som tycks ha förvärvats under senare hälften av 1940-talet.
Kvarnbranschen karakteriserades inte av fri konkurrens utan styrdes av karteller och av marknads- och produktionsöverenskommelser. Valskvarn ingick i en sådan kartell som framförallt avsåg havre, som ju var kvarnens huvudprodukt. Denna kartell skapades 1938 och var i kraft till 1946, efter flera ändringar. Upsala Valskvarn tilldelades en produktionskvot på 18,132 % av Sveriges totala havregryns- och havremjölsproduktion. För varje ton som kvoten överskreds utgick en straffavgift på 50 kr.
Industriarbetare
Dessa bilder av kvarnarbetare på Valskvarn är tagna år1931 av Gunnar Sundgren och finns på Upplandsmuseet. Mannen längst till höger på den undre vänstra bilden heter John Alfred Falk och var en duktig fotbollsmålvakt i UIF.
Förändringar och nedgång
Med 1950-talets ingång inleddes en period av förändringar och omstruktureringar som kom att skaka kvarnindustrin i grunden. Under åren 1920-1945 hade en stor överkapacitet byggts upp. Dels hade äldre ineffektiva kvarnar moderniserats, dels hade helt nya tillkommit. En för de privatägda kvarnarna farlig konkurrent utgjordes av Kooperativa förbundet (KF) som, efter att ha fusionerat sin Stockholmskvarn och Göteborgskvarn, gjort en inbrytning på mjölmarknaden och väsentligt ökat sin marknadsandel.
Kvarnindustrin var och är kapitalintensiv med utrustning med lång livslängd, men som saknar alternativ användning. Detta medför att nedläggningar sker först efter långvariga och stora förluster. Ytterligare en faktor som gav ett slags konstgjord andning och som förlängde livet för många kvarnar var de karteller som nämndes här ovan och som garanterade viss produktion och försvagade priskonkurrensen.
År 1951 ledde denna överproduktionskris till att kartellerna bröts upp i och med att en av de största producenterna lämnade överenskommelsen och ett priskrig bröt ut.
Slutet
Denna situation avlöstes av ett försök till strukturrationalisering lett av Axel Wenner-Gren och hans holdingbolag AB Fulcrum. Detta bolag förvärvade 1954 aktiemajoriteten i AB Kvarnintressenter, som var Sveriges största kvarnbolag och som använde varumärket Kungsörnen.
År 1957 såldes Upsala Valskvarn till den sin gamla konkurrent Upsala Ångqvarn. Produktionen av havreprodukter flyttades över till Ångqvarn och ökade i omfattning. All annan produktion lades ner. Fabriksbyggnaden i kvarteret Njord köptes tillbaka av Ättiksfabriken. Redan tidigare hade Åhléns Kvarn lagts ner och vid den här tiden likviderades också Knivstaortens Lantmän.
År 1958 köpte Kvarnintressenter/Kungsörnen alla aktier i AB Upsala Ångqvarn. Fabrikslokalerna revs i början av 1980-talet för att ge plats åt köpcentrumet Kvarnen mm.
[clear-line]
År 1939 firade Upsala Valskvarn sitt 25-årsjubileum. Med anledning av detta gav man ut en liten bok som Hans Edlund haft vänligheten att skänk till industriminnesföreningen. Klicka här eller på bilden till höger för att ladda ner en kopia av boken i PdF-format.
Texten här ovan bygger i hög grad på Elise Anderssons trebetygsuppsats med titeln Valskvarn to Cadbury Slotts: The History of an Uppsala Enterprise and its Subsidiaries. (Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala Universitet 1980). En annan källa som utnyttjats är UNTs arkiv.
T. Hedberg 2021